Innan påsken hade jag en konversation med min mamma som gjorde mig väldigt upprörd. Hon berättade för mig att ett av deras fosterbarn blir mobbat i skolan och att inte mycket blir gjort. När min mamma pratar med lärare så får hon svaret att flickan i fråga är väldigt känslig och tar åt sig lätt. En av lärarna säger att hon vet inte vad hon ska göra för hon har inte sett mobbingen ske. Detta visste jag sedan tidigare att de hade haft problem med men när jag hade konversationen med min mamma berättade hon att nu fick flickan sitta inne på rasterna för om hon va ute på rasten så blev hon retad. Ursäkta men är inte detta ett ganska så klart tecken att något inte står rätt till? Nog ska väl det finnas vuxna ute på rasten som ska se till att detta inte sker? Jag har själv vikarierat på denna skola och jag vet att det finns rastvakter men det kanske vore en idé att utöka dessa eller ge dem extra träning när det gäller att upptäcka mobbing. Min mamma är fly förbannad och sa till skolan att om inget sker efter påsk så kommer hon bli den jobbigaste föräldern de någonsin har haft att göra med för så här får det inte gå till!

 

Idag kontaktas skolan och rektorn får frågan vad han har kommit fram till för lösning och man får då svaret att först måste det undersökas om flickan verkligen är mobbad. ???????? I mina ögon är det solklart att när ett barn kommer hem och gråter för att den blivit retad i skolan för att den blivit kallad för neger eller blivit tillsagd att saker den vidrört måste rengöras med sprit är mobbat. Trots att min mamma har många års erfarenhet när det gäller barn som blivit utsatta för mobbing så tas hon inte på allvar. Vad sänder detta ut för signaler till barnen? 

 

Om mobbing inte va accepterat av de vuxna så skulle det inte förekomma. Men då gäller det att de vuxna verkligen visar det också och inte skyller ifrån sig när det blir jobbigt att handskas med. För visst är det lättare att skylla på barnen som blir mobbade, de är för känsliga eller hittar bara på saker för att få uppmärksamhet. Eller så är lite annorlunda och det är därför de har svårt att få vänner. 

 

Om jag inte minns fel så är det förbjudet med mobbing i samhället, det står också i barnkonventionen att alla barn har lika värde. Visar våra vuxna att alla barn har lika värde när de tillåter att mobbing förekommer? För att inte göra något åt det är samma sak som att tillåta det enligt mig. 

 

Nu tycker jag det är dags för de vuxna i Vimmerby kommun att säga nej till mobbing och verkligen visa att de menar det också! Ringer en annan förälder hem till er och säger att ert barn har varit elakt ta det inte i försvar för vem hjälper det egentligen? Det hjälper varken barnet som blivit mobbat eller barnet som varit elakt.

 

Jag har själv blivit mobbad och jag gick på samma skola som flickan går på nu när jag va det och det skär i hjärtat att ingenting har hänt på de 14 år som gått sedan jag gick där. 

 

Jag kommer återkomma med vad som händer kring flickan och hur detta behandlas av de vuxna i skolan, något säger mig att det kommer bli fler arga inlägg framöver. 

 

 

Malin